Omärkt!

Jag gillar känslan av att inte märkas eller påverka något!

 
Kanske låter lite dumt i dagens värld, där det gäller att synas eller höras för att vara någon.
Men jag menar som naturfotograf.
Man är där, man upplever och ser saker som sker i naturen.
Men min närvaro ändrar inget, som ändå skulle ha skett.
De gånger jag lyckas få bilder på något som sker utan min påverkan känns stort.
Detta händer just nu! Framför mig och min kamera.
Jag fryser ett ögonblick som sker på någon tusendels sekund!
Som kan bevaras i hur många år som helst.
Den blir som en tidsmaskin, min kamera.
Visserligen kan den bara färdas bakåt i tiden, men den stannar upp och fryser ett ögonblick.
Som kan ses om och om igen, hur många gånger som helst.
Älskar min tidsmaskin!