Vetskapen om att värmen är på väg under dagen gör att man står ut med kylan.
På våren hinner,eller vill jag inte äta frukost hemma.Jag tar hellre med mig min frukost ut i naturen.
Där sitter jag och lyssnar och försöker se allt som händer,som i morse när jag hade turen att få höra lodjurets lockrop i norr. Det är livskvalitet för mig.
Den här morgonen satt jag på en liten skogsvägs parkering och drack mitt kaffe och åt en äggmacka.
Efter en stund kommer två tranor upp på vägen, alltid lika vaksamma.
De hade koll på något på sidan av vägen, det kunde jag se.
Efter en stund kommer en fälthare upp framför tranorna med nosen i backen, då förstår jag att den följer en annan hares spårlöpa. Vad händer nu tänker jag? Tranor äter gärna harungar vilket jag sett tidigare, men försöker de även ta en vuxen hare?
Tranparet blir uppenbart oroade av harens oblyga beteende och börjar flaxa med vingarna och ropa ut sitt minst sagt genomljudande rop i vårmorgonen.
Haren bryr sig inte ett dugg om det, han har annat i tankarna.
Han följer troligen en honas spår och slår dövörat till.
Så börjar han springa mot mig där jag sitter, närmare och närmare.
Jag ser att tungan på haren åker ut hela tiden, flemar den tänker jag.
Jag vet att hjortdjur flemar för att kunna ta in dofter tydligare, men jag har aldrig sett det förr på harar.
Kul observation var det i alla fall.
 |
Såg även tre tjäderhönor den här morgonen.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar