Salskrakens sjö!

Några veckor på våren, händer det. Jag ser förväntans fullt fram till den tiden då salskrakarna rastar i mina hemmaområden. Då tar jag mig försiktigt fram till kanten av den vackra lilla skogstjärnen. Smyger hukande de sista metrarna fram till bergknallen, så höjer jag sakta huvudet över den mossiga gamla bergets kant. Glädjen över att få se dem i år igen är underbar, vilka vackra fåglar!
Inte bara jag gillar synen av dem, de lär ha varit Linne`s favoritfågel.
Sjön har även ett par knipor som bor i en holk som jag satt upp där för många år sedan.
Knipan gillar inte salskrakarna och jagar iväg dem, så ofta han kan. Men salskrakarna blir inte mer störda en att de landar i andra änden av sjön, strax igen.
Jag får fina tillfällen att fota fåglarna när de far runt på den lilla tjärnen. Salskrakarna stannar max några veckor här, innan de far till sina häckningsområden långt upp i norr.
Jag kan ligga där bakom mitt berg och bara njuta av morgonen och alla ljud. Storspovens flöjtande högt upp över skogen, gärdsmygens ljudliga sång och trädpiplärkans dalande strof. Några större korsnäbbar landar i tallen ovanför mig, men drar snabbt vidare. Här har jag varit många vårmorgnar och en morgon hörde jag hur lodjuret gick och lockade på andra sidan sjön.
En plats att finna lugn och ro på, helt enkelt.